Sett på bio: Paranormal Activity 4

Har varit på bio igår kväll och sett nya Paranormal Activity-filmen. Den 4:e i ordningen.
Markera spoilertexten för att läsa vad jag tyckte :)

Ärligt talat så blev jag besviken. Jag trodde att de hade ryckt upp sig efter 3:an som var rätt kass. En sån här film vill man ska vara fylld av skrämsel men icke. Det hände inte mycket grejer alls. Det fanns en story i den men den var inget speciellt heller. 
Eftersom att 3:an var sådär (mest slutet som var dåligt vilket gjorde filmen dålig) så hade jag inga större förväntningar på 4:an. Men ändå så blev jag besviken. Kanske kan det vara för att man har sett de andra och ungefär vet vad som ska hända. Det var lugnt i början och sen så tänkte man att nu ska det väl hända lite mer action. Men det kom aldrig till en sån punkt. När filmen var slut (ett märkligt slut även här liksom 3:an) så var det "Jaha, var det inte mer än så" Det fanns till och med vissa saker med i trailern som inte fanns med på bion!
Den första filmen var ju mer läskig i och med att det spökade och att huvudpersonen blev knäpp av det. Men sedan när demoner tar över kroppar... Jag tycker inte att det är en rolig story. Men i och för sig så behöver dom ju ha en story för att kunna fortsätta göra filmerna. Så att på så sätt är det ju "kul" att se hur saker hänger ihop och så vidare.
Nä det kunde dom ha gjort bättre tycker jag! Hoppas att dom inte gör fler, eftersom att de bara har blivit sämre och sämre. Jag tycker att man ska vara skrämd efter en sån här film och tycka att det ska vara läskigt att sova men jag tror att jag kommer somna ganska enkelt.
Än så länge så tycker jag att 1:an är bäst såklart då den konstiga storyn inte hade tagit vid på samma sätt där. Men i 2:an så händer det mest action och till skillnad mot den så var det helt dött i 4:an. Speciellt "dragscenen" i 2:an var ju riktigt bra. Måste säga att en av de bästa är den som är gjord i Japan och heter "Paranormal Activity: Tokyo Night". Den har även kopplingar till de amerikanska.
 Lägger upp en YouTube-länk på den :)

"Dragscenen" i Paranormal Activity 2, den bästa hittills. 

Borgvattnets prästgård

När vi ändå är inne på spökplatser i Sverige så kan man prata om Borgvattnets prästgård som ligger 10 mil nordost om Östersund i Jämtland.

Sedan 1947 så är detta det mest omskrivna spökhuset. Då flyttade prästen Erik Lindgren dit. Han kunde höra klampande steg i farstun, gnissel i dörrarna, knackningar, ljud som lät som om någon tog av sig rocken med mera. En gång ska prästen ha suttit i sin gungstol som ska ha börjat gunga så kraftigt så han for i golvet.
Från ett av rummen hördes våldsam gråt och tre grå (japp, ständigt dessa "färgade" damer) ska ha uppenbarat sig plötsligt i en soffa.
Redan 1927 så hörde man talas om spökerier på Borgvattnet. Då bodde prästen Nils Hedlund där och vid ett tillfälle var han ensam på prästgården då frun var bortrest. Han kände vid ett tillfälle att han ändå inte var ensam och kunde tydligt känna en närvaro. Han skulle efter en stund gå upp på övervåningen för att ta ner tvätt men han hann knappt komma upp förrän all tvätt revs ner från linan. Prästen går runt i varje rum för att de till att där inte är någon som har skojat med honom. Men han är fortfarande ensam, där finns varken människa eller djur. "Lakan kan knappast glida av en lina utan yttre påverkan och absolut inte sju eller åtta stycken samtidigt" förklarar Hedlund. 

En av de mest anmärkningsvärda berättelserna ägde rum under den tid då Bertil Tunström var präst i Borgvattnet. År 1941hette stiftets sekreterare  Inga Flodin. Vid ett tillfälle besökte hon Borgvattnet på tjänsteresa och övernattade i prästgården. Många år senare, efter att publiciteten drabbat prästgården, skrev Inga Flodin ett brev där hon berättade om vad hon upplevt den natt hon övernattade i Borgvattnets Prästgård. Hon hade aldrig tidigare varit i byn och hon visste inte mer om prästgården än att den låg avsides "på storskogen". I början av sitt brev poängterar hon att hon aldrig någonsin tidigare hört talas om att något egendomligt hände i prästgården. Fastän hon besökt åtskilliga prästgårdar tidigare hade hon heller aldrig tidigare upplevt några spökerier. Vid ankomsten blev hon visad till ett litet rum på vinden. Det var knappt möblerat och mycket kallt. 
När hon skulle gå och lägga sig  frös hon ordentligt. Vid väggen mitt emot sängen stod endast en stol och på den låg hennes resväska. I övrigt var rummet tomt. Trots kylan lyckades hon somna efter en stund. På natten vaknade hon och kände sig med ens iakttagen. Det hade aldrig tidigare hänt att hon vaknat på natten och hon brukade vanligtvis sova drömlöst. Hon såg ut i rummet och kunde trots mörkret urskilja dess konturer. Vid väggen där stolen stått stod nu till hennes häpnad en soffa. Soffan var svängd och något stoppad, men det märkligaste var att hon vid närmare granskning såg att det satt tre kvinnor i den! Alla tre stirrade på henne som hon tyckte en aning förebrående eller förskräckt. Inga lade märket till färgerna på deras kläder. En av dem var svartklädd, en hade en starkt lilafärgad klänning och den tredje var grå. Två av dem satt med händerna i knäet, men hon som satt ytterst till vänster stickade. Inga Flodin kontrollerade att hon var vaken genom att nypa sig i armen. När hon tände lampan satt de tre kvinnorna kvar även om de nu syntes något otydligare i ljuset. Inga lade plötsligt märke till att kvinnan i mitten såg underlig ut i ansiktet. Hon hade en hög rodnad kring ögonen, som avtecknade sig som skarpt markerade röda ringar. För övrigt bar hon också ett mycket tragiskt uttryck. Inga Flodin berättar att hon tittade på klockan och konstaterade att den var fyra på natten. En lång stund låg hon stödd på armbågen och betraktade dem. Vad skulle hon göra? Eftersom denna upplevelse var helt unik för henne, kom hon sig inte för att säga någonting. Hon var medveten om att detta var något märkligt och oförklarligt, men hon kände sig ändå inte skakad eller rädd. Till slut släckte hon lampan men såg fortfarande damerna lika tydligt. Hon låg och betraktade dem en bra stund innan hon slutligen somnade. Som kommentar till Inga Flodins upplevelse kan sägas att den grå kvinnan i soffan känns igen från en tidigare. (Tänk om man skulle vara med om något sådant? Jag hade ju blivit vettskrämd och inte vetat vad jag skulle ta mig till!)

Den första gruppen av teorier bygger på att fenomenen som finns i prästgården skulle bero på att någon
inte får ro i. En av de historier som kan placeras under denna rubrik berättas bland befolkningen i Borgvattnet. Någon gång på slutet av 1800-talet skulle en piga på prästgården blivit med barn. I sitt desperata tillstånd kvävde hon barnet och grävde ned det vid husknuten på prästgården. "Prästgårdsspöket" skulle enligt denna teori vara antingen pigan, som är olycklig för sin handling, eller barnet som inte kommit i vigd jord. Vissa personer är helt övertygade om att denna händelse är orsaken till spökerierna i prästgården. Något som talar för att denna berättelse är sann, är det som inträffade på 1970-talet när Erik Brännholm skulle gräva efter vatten och avlopp på prästgården. Erik Vesterberg deltog i detta arbete och berättar att när en av dem stötte med ett spett i jorden vid husknuten, rasade jord ner och ett stort hål blev synligt i marken. Fördjupningen gick längs väggen och in under huset, och de kunde alla se något konstigt längst nere vid väggen. Ingen kommenterade upptäckten, och Brännholm lät gräva efter vatten ett stycke därifrån istället.

En annan historia, som överensstämmer med de traditionella tankarna kring spökerier, handlar om en prästfru
som bodde i prästgården i början av 1900-talet. Hennes namn var Märta Hedlund och hon var gift med
komminister Per Hedlund. Många av dem som inte tror på teorin om pigan och barnet anser istället att Märta Hedlund är den som ger sig tillkänna från "andra sidan" Hon fick lida mycket undet sitt korta liv och dog i barnsäng när hon skulle föda sitt elfte barn. Per Hedlund sörjde sin maka djupt, och vissa påstår att han
hämtade henne från bårhuset och hade henne hemma i prästgården! Det kan i sammanhanget vara intressant
att notera, att den förste som upplevde spökerierna var Märta Hedlunds son, komminister Nils Hedlund.

Men frågan är då vilka de tre damerna är? För pigan/barnet är ju ensam isåfall och även prästfrun.

Fler saker som händer på Borgvattnet är bland annat att man kan dra lakan på sängarna fint men man kan nästan räkna med att det är sitt eller liggmärken på lakanen när man kommer tillbaks. 

Det finns ett fotografi på en pojke i ett av rummen. Försöker man att ta kort på fotografiet så blir bilden ofokuserad eller så är det omöjligt att få fram ett foto alls.

Det går att övernatta på Borgvattnets prästgård om man törs...Här finns information. Där har jag också hittat info om detta, även på denna sidan.

Det hade varit roligt om TAPS kunde göra en utredning på Borgvattnet :) Om allt stämmer så bör dom om några hitta bevis på att där spökar.

Borgvattnets prästgård

Fotografiet som ska vara svårt att få bra på foto eller att få fram då man fotat det.

Torpa stenhus

När man söker på nätet efter spöklplatser i Sverige så dyker alltid Torpa stenhus upp som en av de "populäraste".
Torpa stenhus är beläget i Västergötland vid sjön Åsunden. Det är ett av landets bäst bevarade herresäten från 1500-talet. Det är ett herresäte som har gått i arv genom åren och nuvarande ägare är Pehr Zethelius. Han är sonsons sonsons sonsons dotterdotters sonsons sondotters sottersons son till byggherren Arvid Knutsson.
Det sägs finnas flera spöken på Torpa stenhus;

• Som på flera spökande platser så finns här en "färgad fru", här är hon grå. Den Grå frun ska ha varit dotter till en av stenhusets ägare. En gång så ska fadern ha tagit med en fånge från Danmark vilken dottern förälskade sig i. Då fadern fick reda på denna förälskelse så ska han ha dödat dansken. Dottern blev då sjuk av sorg och dog kort därpå. Hon har därefter inte fått ro utan irrar runt på Torpa stenhus.

• En känd sägen som hör till Torpa stenhus är att när en ägare till huset är nära sin död så ska personen få syn på en vagn dragen av fyra vita hästar. Ekipaget åker fram till stenhuset, stannar till och kör sedan långsamt bort igen. Det verkar som att det är Pehr Zethelius som är näste man på tur att få se hästarna...

• Det bodde en gång en riddare på Torpa. Han hade två döttrar. Den ena hade en gång varit på resa i Danmark, och då hon kom hem så berättade hon att pesten hade brutit ut i Danmark. Fadern ska då ha blivit galen och murat in henne levande i ett av Torpas rum i hopp om att förhindra pesten att sprida sig. Hon sägs precis som den Grå frun irra runt på slottet. Man ska än idag kunna se en ingjutning där rummet ska finnas. Många har försökt riva ner väggen genom åren men har då dött mystiskt.

• Gustaf Otto Stenbocks förstfödde son, lille Gustav Stenbock drunknade tragiskt i brunnen endast 3 år gammal. Han spökar sedan dess i Torpas salar. Framförallt så har många kvinnliga besökare sett en liten blek pojke i gammaldags kläder.

• Även lille Gustavs far lär spöka. I en av salarna finns ett stort porträtt av honom. Ställer man sig under detta porträtt vid midnatt och ropar på honom så ska tydligen enligt sägen hela huset börja skaka våldsamt. Undrar hur många som har provat?

Torpa stenhus

Innanför denna vägg sägs riddarens dotter ha blivit inmurad.

Den mesta informationen är hämtad härifrån.

Skäms på mig

Skäms på mig! Har ju inte lagt ett inlägg på jättelänge ju. Så är det när man har fullt upp.
Men imorgon så lovar jag att det kommer nya grejer som jag har tänkt ut :)

Willard Library

I Indiana, USA så finns det ett över 100 år gammalt bibliotek där det spökar. Det är så känt att där spökar att det har satts upp webbkameror för att folk själva ska kunna sitta och leta efter spöken. De kan sedan lägga upp det som de hittar på hemsidan.
Bibliotektet grundades av en Willard Carpenter på 1870-talet. Det är dock inte han som går igen på biblioteket. Det är en Grå Dam som har setts. Hon har setts på biblioteket sedan 1930-talet då en anställd upptäckte henne för första gången.
Kranar har slagits på och av, böcker och möbler flyttats, en parfymdoft har känts och på vissa ställen har det känts kallt.
Det är ingen som är helt säker på vem hon är. Vissa tror att hon har en koppling till platsen där biblioteket är byggt, och kan alltså ha funnits på platsen väldigt länge. Andra tror att det kan vara Willard Carpenter´s dotter som hemsöker platsen.
HÄR är länken till webbkameror. Kan du kanske finna något spökligt? ;)

En bild från en av kamerorna i Willard Library. Vad tror ni, äkta eller Photoshop? ;)

Vem det än är som spökar på Willard Library så verkar det iallafall vara en snäll poltergeist :) Och spöket hjälper ju också till att öka besökarantalet till biblioteket. För jag tror knappast att alla åker dit för att hitta en bra bok att låna när det finns spöken att finna! :)

Här besöker TAPS (Ghost Hunters) Willard Library (första delen, går att klicka vidare till de andra via YouTube) För er som inte vet vilka TAPS är så är det ett team från USA som besöker platser som sägs vara hemsökta. Med videokameror, ljudinspelningar, värmekameror mm. så undersöker dom platsen för att kunna hitta bevis. Jag gillar detta program (går i Sverige på 7:an) då det är mycket trovärdigt. Hittar dom något så försöker de alltid att hitta en naturlig förklaring till det. Men ibland så hittar dom saker som är oförklarliga. Därför kan dom undersöka en plats och så hittar dom inget övernaturligt, utan hittar en naturlig förklaring till allt. Så jag gillar dom skarpt tack vare trovärdigheten!

Tackar min kompis Sandra som tipsade om Willard Library

Filmer

Väldigt mycket rysare och skräckfilmer är producerade. Många utav dessa är asiatiska (som sedan görs som remakes av amerikanska filmbolag.
Men jag tror ändå att den film som har skrämt mig mest är  Ringu (1998) / The Ring (2002).
Jag blev rätt psykiskt vanställd efter den filmen måste jag säga... :P
Asiatiska filmspöken är alltid läskiga. Jag satt och sökte runt lite häromdagen då jag har funderat på varför de måste så så creepy ut med det svarta, långa, stripiga håret och den bleka hyn. Det kommer från gamla asiatiska tider då kvinnorna alltid gick med uppsatt hår. När de dog så begravdes de med utsläppt hår. Därför så blev det utsläppta håret en symbol för döden.
I Asien så finns det en spökhistoriekultur där man kan hitta det som de asiatiska filmspökena härstammar från. Den typen av spöken härstammar från en japansk gammal legend som heter Onryō. Det är ett mycket hämndlystet spöke som ofta var maktlös som levande men som död blev stark och var sugen på hämnd på de som gjort denne illa i livet.

Sadako från filmen Ringu

Chaught on YouTube

Spöken "fångade" på film finns det gott om på YouTube. Men jag tror att den största andelen av filmerna är fake.
Men här är en film som en kompis till mig visade i våras. Den känns faktiskt äkta.
Det är en kille som verkar ha en poltergeist i sin lägenhet... Jag tycker att det verkar väldigt trovärdigt! Han har lagt upp flera filmer.

Den Bruna Damen

I föregående inlägg så finns det ett foto som har fångat ett spöke. Spöket är känt som Den bruna damen och hon går igen på Raynham Hall som är ett stort gods i Norfolk, England. Enligt sägnen så är damen Dorothy Walpole, syster till Englands förste premiärminister Sir Robert Walpole. Hon var gift men sades ha haft en älskare vid sidan om.
Hon dog 1726 efter att ha drabbats av smittkoppor. Men enligt historier så ska hon ha varit inlåst på godset i flera år av sin avundsjuke make. En historia är också att hon knuffades ut för en trappa, bröt nacken och  dog. Vålnaden efter henne ska sedan vandra upp och ner för trappan, och leta efter sina fem barn, vilka togs ifrån henne då maken avslöjade hennes otrohet.

Fram till 1936 (då fotot togs) så har vålnaden setts ett flertal gånger. Men på senare år så har man inte hört någonting om att någon har sett henne.

Raynham Hall

Vad vill ni läsa om?

Finns det något speciellt som Ni vill läsa om?

Jag tycker att det är kul att scanna nätet och få svar på frågor som man undrar över. Men det ska såklart ha med paranormalt, övernaturligt eller någon annan mystik att göra :)

Skriv i kommentarsfältet så ska jag se vad jag kan göra! :)

Vad är ett spöke?

Ja, den frågan tål att ställas. Ett spöke är oftast ett samlingsnamn för olika typer av "efterlevande" ting.

Gengångare: Gengångaren är en typ utav spöke som alltid är bunden till en viss plats. Kanske utspelade sig en våldsam, olycklig död där. Eller så kan platsen ha haft stor känslofull betydelse för gengångaren när denne levde. Något inte alltför ovanligt bland gengångare är att det oftast spelas upp samma händelse då man blir "spökad", som en film som spelas upp gång på gång. Det går inte att ta kontakt med gengångaren och de ska vara ofarliga.

Poltergeist: En poltergeist är ett spöke som vill visa att den finns där. Oftast genom att göra ljud, eller flytta på saker. En poltergeist sägs ha ouppgjorda konflikter i de levandes värld och kan därför inte få tillräcklig ro att gå över till "den andra sidan". 

Detta är världens kanske mest kända spökfotografi. Det ska föreställa den Bruna Damen som sägs gå igen på Raynham Hall i England. Mer om den Bruna Damen kommer i senare inlägg.
En sådan här skepnad är nog vad de flesta föreställer sig när man tänker på hur ett spöke ser ut.

Just started

Hej!
Här i denna blogg så tänkte jag skriva om något som intresserar mig; spöken, paranormala ting, mystiska händelser, historier och det mesta som kan få våra hjärnor att gå på högvarv och göra så att det går kalla kårar längs med ryggraden.
Eftersom jag har startat den precis nu så ska jag fixa designen på bloggen först, innan jag sätter igång :)

First post